När vi var på marknaden igår så hölls ju den i min hemby som jag vuxit upp i. Det är också där som alla dessa damer finns som tycker om att skvallra om min viktnedgång. Tanken slog mig när jag kom dit att det kanske skulle finnas någon som inte kände igen mig. Och det stämde ju!

Men när jag gick genom marknaden så såg jag folk som stannade och stirrade på mig. Och när jag passerade dem så hör jag "Kolla vad liten hon blivit av operationen"
Hur svårt ska det vara?? Jag har inte opererat mig!!
Kan inte alla i Floda som hör någon prata om det tala om det för dem!!

Har funderat en del på den operation som jag kommer få göra i framtiden, hur mycket som kommer försvinna och hur jag kommer se ut den dagen det är borta..
Linda frågade mig för ett tag sen om jag fått veta något om konvalescense tiden efter en sådan operation men då visste jag inte.
Så nu bestämde jag mig för att kolla upp lite och enligt all info jag hittat så kommer det bli såhär:
Det första snittet läggs i linjen där man håller trosorna senare vilket gör att man kan dölja ärret lätt ;)
Det andra snittet läggs på magen och så tar man bort den hud som ska bort innan det sätts ihop med agraffer som är som stift.
De kommer även sätta ett dränage för att få bort vätskan som bildas under det första dygnet.
När man gör en sådan här operation så får man stanna på sjukhuset över natten och åka hem dagen efter om allt ser bra ut!
Väl hemma så måste man försöka ta det lugnt tills såret läkt.
Tunga lyft får inte göras förrän efter minst en månad.

Med andra ord så är det en månad som jag egentligen måste hålla mig ifrån stallet. Det känns som att det kommer bli det svåraste av allt! Men jag får göra som Linda, vara där men inte göra några lyft ;)

Hästarna är en stor anledning till varför jag gör detta. Och självklart för att rädda livet på mig själv!

Med tanke på att jag har tyckt om att rida sedan jag var liten så varit jobbigt under de senaste åren att jag inte kunnat rida för att ingen häst kunna bära mig.. Men förändringen sker nu! Och det kommer bli bra!

Jag kommer kunna rida.
Jag kommer kunna träna.
Jag kommer kunna tävla.
Jag kommer kunna gå ut med vänner.

Jag kommer bli normal!
Och jag längtar!